Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 36, 5 september 2014
Konstnären Per Wåhlström om Slussen:
Strukturen bygger på gående
Per Wåhlström, konstnär som tagit ställning för bevarandet av nuvarande Slussen i Stockholm, menar att dess struktur bygger på gående, med avståndet fyra steg som grundenhet, och att lutningen är uträknad enligt schweiziska tabeller för att vara bekväm för gående.
Per Wåhlström, i sin konstnärslya på Södermalm i Stockholm. (Foto: Sofie Björck)
En solig och kall dag i början av februari träffar jag Per Wåhlström i hans högt belägna konstnärslya på en klassisk Södermalmsadress, ett stenkast från Hornsgatan. När han öppnar dörren till sin lägenhet högt upp i trappan skymtar en solbelyst antik byst i rummet längst in. I mitten av rummet finns ett stort bord där han lagt upp mängder av böcker om arkitektur och stadsplanering med tonvikt på tiden 1930-1970, som han plockat fram från andra håll i lägenheten.
- Min generation växte upp under kriget, så det var egentligen en väldigt deprimerande period. Men det som kom efter kriget inom arkitektur var konstruktivt, säger han. Man ville bygga. Grundidéerna hos funktionalisterna var bra. Det som man planerar att göra nu däremot med Slussen, är fel. Att bara låta bli att renovera efterhand, för att tro att man kan göra något bättre nu - det går ju inte! Slussen är fullständigt genomtänkt. En konstruktion som är enastående bra och som kan modifieras åt olika håll, vare sig det gäller bilar, gående eller cyklar. Och som fungerar.
Han går fram till fönstret.
- Ser du den branta backen? Här gick huvudtrafik från Södermalm innan Slussen byggdes. Hästarna fick kämpa i backarna. Problemet man ville komma åt var att man ville utjämna alla backar, man var trött på dem. Bygger man "nya Slussen" tar man bort hela idén med att det är en mycket människovänlig lutning överallt.
Det finns de som säger att Slussen byggdes för bilarna, men du menar att den tvärtom byggdes för gående?
- Ja. Hela strukturen bygger på gående. Lutningen är beräknad efter schweiziska tabeller, så att man inte ska bli trött när man går där. Jag har en bok därborta om det, inflikar han.
- När man går uppför Götgatan är det jobbigt. Men när man går till Hornsgatans mynning från Kornhamns torg eller från Järntorgsgatan i Gamla stan så är det en väldig höjd man tar sig upp för, men det gör man utan att man egentligen märker hur. Sen har jag räknat och kommit fram till att Slussen förmodligen har fyra steg som grundenhet, för att det ska kännas bekvämt att gå där. - 1 - 2 - 3 - 4, räknar han rytmiskt. Precis som på Mariatorget. Så gjordes torg och platser förr, med utgångspunkt från militärparader. Det är inte visuellt, men det skapar en särskild rytm, en motorisk bas att utgå från som gör Slussen musikalisk.
Per förklarar att han uppskattar att ett mått som också har använts har varit 20 steg, som motsvarar 15 meter. Det ger, per 20 steg som adderas, måtten 15, 30, 45, 60, och 75 meter. Basenheten tror han kan ha varit 75 meter, vilket motsvarar 100 steg.
Därefter ber han mig tänka mig hur jag går till och från olika platser lokalt över Slussen, från Djurgårdsfärjan till Slussen, från Hornsgatan till Blå Bodarna, och frågar om det inte känns som det är ungefär lika långt, och om det inte, när jag tänker efter, känns väldigt lätt att gå där.
Så du menar att det i själva verket är bilarna som är underordnade på Slussen i dag?
- Ja. Det är inte människor som går till fots som planerat det nya. Då hade de vetat att det är bekvämt som det är nu.
Några, till exempel en professor i arkitektur och en byggingenjör jag talat med, säger att det inte är bra för människor med tunnlar som det är i Slussen, att människorna är under och bilarna ovanpå?
- Så kan man inte generalisera, man måste se Slussen som en helhet. Som det verk det är.
Upplevelsefenomenet "himmelskupan" som de klassiska arkitekterna använde vid katedralbyggen är också ett gestaltningsgrepp som du påpekat återfinns hos nuvarande Slussen. Vad menar du med det?
- Bara att när man kommer från Hornsgatan så är det fritt och öppet ut mot Saltsjön och mot Gamla stan och Mälaren i dag. De arkitekter som inte upplever någonting, de kan ha fått sig itrumfat att rum är något som har fyra väggar omkring sig. Men det är ju någonting helt annat med det rum som kallas för rymd. Rymd, det är när man upplever himmelskupan i sin helhet, utan att det är något rum i vägen. Han tar en bok från bordet och exemplifierar med Stadsbiblioteket i Stockholm:
- I och med den öppna platsen bredvid biblioteket lockas man upp mot bibliotekets stora runda volym och upp för bibliotekets trappa som leder mot ingången. Väl inne i biblioteket, i den inre trappan som leder in i den stora salen dras man mot den stora rymden i biblioteket och många besökare slutar med att ställa sig mitt under kupolen. Det är det samma i Slussen: Man kommer från Hornsgatan, och plötsligt, öppnar sig hela Slussen, med en enormt mycket större utsikt än vad som återfinns inne i en kyrka. Men i och med att det är hus vid Hornsgatan, så upplever man inte rymden riktigt där, utan vill komma bort en bit, längre fram. Och sen, så ser man hela panoramat! De som vill bygga om Slussen nu, de har ingen som helst - inte den allra minsta känsla för detta!
Vid sin tredje termin på Konstakademien fick Per arbete med att måla änglar, och göra marmorering vid renoveringen av en kyrka med kupol i Stockholm. Under tiden som han vistades dagligen i kyrkan fick han tillfälle att ingående studera fenomenet "kupolverkan". Han menar att kupolverkan har betydelse i alla typer av arkitektoniska sammanhang, och säger att det är något som alla seriösa arkitekter förhåller sig till. Rymd och ljus utövar en dragningskraft på människor.
- Ett ställe där det är väldigt tydligt att det är planerat för gående i Slussen är där glaskupolen är.
Och det får man nog ge Per Wåhlström rätt i. I Slussens Blå gång har man, trots att man befinner sig i en inomhustunnel under bilarna, ett stort ljusinsläpp - som för tillfället är igentäppt - en vacker kupol i betongglas som alluderar på den stora himmelskupan utomhus.
Fakta: Vem är Per Wåhlström?
Per Wåhlström är konstnär uppvuxen i Göteborg, sedan länge boende i Stockholm.
Bakgrund: Utbildad vid Kungliga Konstakademien, tidigare lärare vid Gerlesborgsskolan i Bohuslän, och Idun Lovéns målarskola.
Per Wåhlström var den som allra först agerade för att Rädda Slussen genom att sätta upp anslag lokalt på Södermalm med Konstakademiens protestskrivelse mot nya Slussen. Samma text hamnade senare på nätet där det fick tusentals underskrifter, bland annat från många kända kulturpersonligheter, bland dessa 231 konstnärer.
Politiskt: Per Wåhlström har förespråkat oberoende oorganiserade aktioner och oförutsägbarhet.
Tidigare aktivism: Per Wåhlström har tidigare varit framgångsrikt aktiv då han var med om att rädda Hornsgatspuckeln i Stockholm, när gatpuckeln med tillhörande historiska hus hotades.